Examensarbetet använder generaliserade linjära modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som påverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sällan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjära modellerna använder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgänglig interndata trots att den är begränsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det är fördelaktigt att göra två separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som påverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och Den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs.

Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv.

Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar investeringar, produktionsnivå och inflation, däribland aktiepriser.Effekten av en förväntad ändring av räntan kommer att avgöra räntekänsligheten på olika aktiepriser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i räntekänslighet mellan olika aktieindex genom att tillämpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).Resultatet i uppsatsen tyder på att vissa aktieindex tenderar vara mer känsliga för en höjning- respektive sänkning av räntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benägenhet att drabbas av en högre ränterisk gentemot läkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenägenhet.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka under vilka förutsättningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehåll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat på kursen Engelska A, och därefter analyserat vad de säger om förutsättningarna för lyckat elevinflytande utifrån den litteratur jag läst i ämnet. Tre teman som för mig har framträtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande är att man inte ska abdikera från den styrande position som man har i egenskap av att vara lärare, att man måste träna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlärning, och att lärarens attityd är avgörande för om elevinflytande ska fungera. Arbetet är, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande såsom det definieras av fem aktiva engelsklärare. Det går därför inte att dra några generaliserade slutsatser om vad som utmärker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller anspråk på att vara uttömmande..

Ett ökat kollektivtrafikresande ses som en viktig faktor för att kunna uppnå de trafikpolitiska målen med krav på bättre miljö, mindre trängsel och ökad trafiksäkerhet. Samtidigt minskar kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av ett ökat bilresande. För att det ska vara möjligt att få människor att välja kollektivtrafiken framför bilen, är det nödvändigt att ta reda på vad som ligger bakom efterfrågan på kollektivtrafik. I denna studie undersöks de bakomliggande faktorerna till efterfrågan på bussresor i Luleå tätort. Resultaten visar att inkomsten, priset på substitut och attityder till kollektivtrafiken har betydelse för valet av transportsätt och därmed efterfrågan på bussresor.

Motivation är en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen såväl påbörjas som uppehålls. Forskning inom området har konstaterat att motivation uppkommer av både inre och yttre faktorer samt att en del handlingar är relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger även att motivation förekommer på flera nivåer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala självkänsla och generaliserade locus of control.

Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper är aritmetikens fundamentalsats som säger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebär att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte på en slump utan på att de är besläktade. Egenskaper hos många välanvända mängder, de reella talen, de rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.